phew, sicken helg


Ja eller, det började redan under veckan. Kajsa är snorig och klängig och vill gärna spendera nätterna ovanpå mig, helst ammandes, hela tiden. Erbjuder man nappen blir hon rasande och vevar iväg den på en luftfärd genom rummet, alltid under högljudda protester. Are you trying to night wean? frågade grannen när vi stötte ihop i parken, så jag antar att protesterna hörs ända in till dom.


Förra veckan var det konsertvecka. Det var Spring Concert på på skolan J undervisar. I år hade han bestämt att göra en multimedia konsert med videounderhålling i bakgrunden medan ungarna spelade och sjöng. Men herregud vilken tid det tar att sitta och redigera ihop videosnuttar till en hel konsert!! Vet inte hur många nätter som gick åt till detta, med det var en del.

I ett svagt ögonblick lyckades han dessutom övertyga mig att vara ljusansvarig under konserten, för vi tänkte ändå hänga däruppe i kontrollrummet, jag och K. Det är egentligen inte så svårt som det låter. Alla inställningar är förprogrammerade och man behöver bara trycka på “go” för att hoppa till nästa inställning när rätt tidpunkt infinner sig. Men då förutsätter man att allting fungerar som det ska…. och det gör det förstås aldrig!  8O

Redan vid mitt första “cue” (när vi skulle gå från salongsljus till scenljus) sket det sig så när jag tryckte på “go” hände absolut ingenting! Och jag kunde se J blickar därnere på scenen med ett frågande hey-what’s-going-on???-uttryck i ansiktet. Dessutom försöker jag samtidigt balansera åtta kilo ultramobil bebis vars läggdax redan passerats med en halvtimme.

Det tog väl i storleksordningen sekunder, men det kändes som minst en kvart, sen började ljuset som genom ett trollslag samarbeta igen. Phew!!! Men härmed jag förkortat mitt liv med säkert fem år…


Sedan blev det till slut helg, och vädret slog om från 15-gradigt till 30˚C i skuggan med fukten ständigt flåsande i nacken.


Vi vadar runt i snor. Denna bebisnäsa kan verkligen producera oanade mängder snor. Det spelar ingen roll hur mycket man torkar, en halv minut senare sitter hon och blåser snorbubblor igen. Och på nätterna vaknas det OFTA!


Och J har haft så fullt upp med bokade gig att han inte ens hunnit hem imellan. Han förvann efter en kort visit hemma efter jobbet på fredag för att återvända först på söndageftermiddag. Han hade tydligen varit hemma mellan två och sex på natten till söndag också, men det var inget vi märkte av.

Så, om inte berget kommer till Muhammed får Muhammed komma till berget… Vi packade därför in oss i bilen och åkte till ett av gigen och lyssnade. Efteråt följde vi med till J’s skola som ligger i närheten där han skulle byta om till nästa gig och vi kunde ligga utslagna på golvet några minuter och njuta av den svala AC-luften. J kom på att han skulle springa iväg och ta en snabbdusch innan det var dax att bege sig igen. Han kom tillbaka huttrades för tydligen var vattnet iskallt. Efter att ha varit och satt på sig kläder i ett angränsade förråd plockade vi ihop våra grejor och började gå mot dörren. J inser då att han låst in sina nycklar i förrådet (inte bilnycklarna som tur var!) och också glömt sin telefon i duschen, och för att ta sig dit behövdes förstås nycklarna. Nycklarna behövdes lyckligvis inte för att ta sig ut ur skolan, alla dörras låses automatiskt efter en. Och han ringde en kollega och bad honom hämta telefonen innan någon  klåfingrig person hade vägarna förbi .


Ja, phew, det var alltså en sammandrag från veckan som gick. Det är tur det äntligen är måndag….





småverk


Det blir inte mycket skrivet här just nu. Livet är bara bebis för tillfället och det väl inte så  stort allmänintresse i det.


Bebis. Vardag. Bebisvardag.


Målet är att ta sig ut ur huset varje dag. En promenad eller ärende. Idag gick det inget vidare…  Vi fick vända hemåt nästan direkt för denna dag var tydligen inte ämnad för vagnåkning och att detta inte respekterades gjorde Kajsa ursinnig. Och hennes ursinne är inget som låter sig stoppas av lite gulligull och en napp. Nej det är bara att vända.


Vi uträttar inga storverk om dagarna. Småverk kanske, men inga storverk. Småverk som är stora för oss, men marginala i ett något vidare perspektiv än de fyra väggar som omsluter oss.

Småverket idag innebar att Kajsa för första gången blev ledsen när något togs ifrån henne.

Vi bakade muffins och Kajsa fick tag i påsen där våra cranberries tidigare låg. Det var hennes lilla skatt och hon höll den i ett fast grepp där hon betrakande satt i sjalen på min höft. När smeten skulle ner i formarna tog jag påsen ifrån henne i hopp om att undvika den extra räckvidden och överhängande kladdrisk som denna innebar. Då blev Kajsa förtvivlad. Hon började gråta sådär hjärtskärande ledset. Hon var sårad, på riktigt, ända in i hjärtat. Jag gav tillbaka påsen. Hon höll den länge, hårt och nära… :heart:


100210




timmen


Har ställt tillbaka klockorna idag (eller inatt var det väl kanske) och dagen blev med ens kortare. Tänk att en timme gör sådan skillnad!

Lite synd att förlora timmen då vi har haft sommarväder hela helgen. Det drar en frisk vind genom huset genom alla öppna fönster.
Finns det något bättre än att vakna till fågelkvitter och doften av vår som blåser in?
Jag blev på så bra humör att jag förutom att städa också putsade några fönster.

J var även han flitig och hängde upp en handduksrack i badrummet, en klocka som vi hade liggande till ingen nytta och bytte ut en tråkig taklampa mot en bättre IKEA-variant.

Nu är klockan snart sju, och jag känner inte för att göra något mer idag. Bara ligga och slappa. Läsa kanske…?



trötter


Hade semester i fredags och lyckades göra precis i-n-g-e-n-t-i-n-g på hela dagen. Inte bra :-x . Har ju mängder av stuff jag borde ta itu med.
Först frampå eftermiddagen fick jag tummen ur och städade lite iaf, men var sedan på dåligt humör hela kvällen för att det var det enda jag åstadkommit den dagen.

Helgen har sedan fortsatt i samma anda. Det känns som vi är lite otakt med den vanliga livsrytmen.

På lördagsmorgonen var jag tvungen att stiga upp vid halv sex och åka och hämta dottern som hade haft sleep-over på skolan. Skulle vilja veta VEM som kom på den briljanta idéen att det ska vara upphämtning senast klockan sex?
Efter en sväng förbi på jobbet åkte vi hem och gick och la oss och tittade i taket en stund (för somna om gick ju inte) innan det var dax att göra sig iordning och fara iväg med dotter nummer två, som skulle befinna sig en timme utanför stan och spela med sin skolorkester på förmiddagen.

På vägen hem åkte vi förbi hos J’s lillebror som bor “där ute” och tog med oss J’s mamma, som sitter hundvakt åt lillebror medan han hälsar på J’s tvillingbror i Colorado, på lunch.
Vi passade också på att gå igenom lillebror B’s hela dvd-samling och låna med oss en hög med filmer att roa oss med resten av helgen.

Väl hemma igen dröjde det inte förrän den tidiga morgon tog ut sin rätt (och dotterns fall, i kombination med en bara ynka timmes nattsömn) och vi alla låg utslagna i olika delar av huset och snarkade ikapp med noga utvald dvd-film.
Problemet med att somna på förkvällen i mitt fall är att man gärna vaknar lagom till det dax att gå och lägga sig och är då klarvaken! Sedan kan man späda på lite med en molande huvudvärk pga av alltför lågt koffeinintag under dagen. Vad gör man åt sån’t mitt i natten? Går upp och drinker en kopp kaffe kanske?
Så efter att ha vaknat till runt midnatt och försökt förflytta mig till sängen var jag vaken, med huvudvärk :ouch: , till runt fyra på morgon innan jag lyckades somna om.
Och nu känns det igen som jag varit uppe halva natten igen och det lär därför inte bli mycket gjort här idag heller.

Kanske kan jag drista mig till att flytta över lite foton från PC:n till Mac:en….