May 24th, 2010
phew, sicken helg
Ja eller, det började redan under veckan. Kajsa är snorig och klängig och vill gärna spendera nätterna ovanpå mig, helst ammandes, hela tiden. Erbjuder man nappen blir hon rasande och vevar iväg den på en luftfärd genom rummet, alltid under högljudda protester. Are you trying to night wean? frågade grannen när vi stötte ihop i parken, så jag antar att protesterna hörs ända in till dom.
Förra veckan var det konsertvecka. Det var Spring Concert på på skolan J undervisar. I år hade han bestämt att göra en multimedia konsert med videounderhålling i bakgrunden medan ungarna spelade och sjöng. Men herregud vilken tid det tar att sitta och redigera ihop videosnuttar till en hel konsert!! Vet inte hur många nätter som gick åt till detta, med det var en del.
I ett svagt ögonblick lyckades han dessutom övertyga mig att vara ljusansvarig under konserten, för vi tänkte ändå hänga däruppe i kontrollrummet, jag och K. Det är egentligen inte så svårt som det låter. Alla inställningar är förprogrammerade och man behöver bara trycka på “go” för att hoppa till nästa inställning när rätt tidpunkt infinner sig. Men då förutsätter man att allting fungerar som det ska…. och det gör det förstås aldrig!
Redan vid mitt första “cue” (när vi skulle gå från salongsljus till scenljus) sket det sig så när jag tryckte på “go” hände absolut ingenting! Och jag kunde se J blickar därnere på scenen med ett frågande hey-what’s-going-on???-uttryck i ansiktet. Dessutom försöker jag samtidigt balansera åtta kilo ultramobil bebis vars läggdax redan passerats med en halvtimme.
Det tog väl i storleksordningen sekunder, men det kändes som minst en kvart, sen började ljuset som genom ett trollslag samarbeta igen. Phew!!! Men härmed jag förkortat mitt liv med säkert fem år…
Sedan blev det till slut helg, och vädret slog om från 15-gradigt till 30˚C i skuggan med fukten ständigt flåsande i nacken.
Vi vadar runt i snor. Denna bebisnäsa kan verkligen producera oanade mängder snor. Det spelar ingen roll hur mycket man torkar, en halv minut senare sitter hon och blåser snorbubblor igen. Och på nätterna vaknas det OFTA!
Och J har haft så fullt upp med bokade gig att han inte ens hunnit hem imellan. Han förvann efter en kort visit hemma efter jobbet på fredag för att återvända först på söndageftermiddag. Han hade tydligen varit hemma mellan två och sex på natten till söndag också, men det var inget vi märkte av.
Så, om inte berget kommer till Muhammed får Muhammed komma till berget… Vi packade därför in oss i bilen och åkte till ett av gigen och lyssnade. Efteråt följde vi med till J’s skola som ligger i närheten där han skulle byta om till nästa gig och vi kunde ligga utslagna på golvet några minuter och njuta av den svala AC-luften. J kom på att han skulle springa iväg och ta en snabbdusch innan det var dax att bege sig igen. Han kom tillbaka huttrades för tydligen var vattnet iskallt. Efter att ha varit och satt på sig kläder i ett angränsade förråd plockade vi ihop våra grejor och började gå mot dörren. J inser då att han låst in sina nycklar i förrådet (inte bilnycklarna som tur var!) och också glömt sin telefon i duschen, och för att ta sig dit behövdes förstås nycklarna. Nycklarna behövdes lyckligvis inte för att ta sig ut ur skolan, alla dörras låses automatiskt efter en. Och han ringde en kollega och bad honom hämta telefonen innan någon klåfingrig person hade vägarna förbi .
Ja, phew, det var alltså en sammandrag från veckan som gick. Det är tur det äntligen är måndag….
. Har ju mängder av stuff jag borde ta itu med.
, till runt fyra på morgon innan jag lyckades somna om.



